flight manual

Förjävla vacker låt. Sitter på flygplatsen, denna låt gör att jag njuter något eftersom att jag bara hatar att flyga, och allt som har med det att göra. Köa till självbetjäningen, köa till säkerhetskontrollen. Tappa datorn i golvet, för att man måste ta upp den. Det är ju där man gömmer dynamiten. Köa till att köpa vätska som man inte får ta med sig. Sitta och stirra vid gaten, gärna på varandra. Köa till att stiga på, eftersom att folk verkar vara rädda att bli missa sin plats. Svettas och sedan frysa, när planets AC äntligen sätts på. Trängas bland folk som inte är byggda för det lilla utrymmet i planet. Köa för att stiga av, och detta ska alla göra samtidigt. Eftersom att de är rädda att de inte ska komma av. Sen måste ju alla vänta på väskorna som kommer 20 min senare. Allt detta tar ungefär 2,5 timmar. Och under denna tid tilltalas ingen. Jag verkligen hatar att flyga.

a decade and tones of teenage anxiety

Ansiktet på 1,5 promille. Ansiktet på toppen. Vackert. Ansiktet på 90-talister. Universitetet är redo. Jag får göra mig redo, för vi ses i vimlet. Välkommen promille och procent!

not the sound of a new man or crispy realization

ha.

lie, sleep and apply

-"Det behövs om det blir vanligt att man utger sig för att vara något eller någon man inte är."

jag ljuger.

a nice, quiet cabin in the woods

Glöm Uppsala, glöm världen. Glöm känslan, glöm förnuft och det som kallas förflutet. Glöm realismen. Jagad av det som varit, gömd här. Glöm mig inte här.

water hose rubber whore

Minns ni vad gott man tyckte det var att dricka ur vattenslangen när man var liten? Jag delar inte längre den förtjusningen.

narrow pits can rescue the cat

jävlahelvetesförbannadeskitkukübermongocphjärnaidiotskräphelvetesapråttafanihelvetejävlafitta
fuckit. Jag har haft bättre humör än idag. Men eftersom att jag inte har några som helst lust att tortera katten. Uteblir min utrotning av någon slags mänsklighet, och jobbar vidare på frågan hur stor grop man kan gräva egentligen, innan..

in love with a view

Min favoritplats. Lillpite, Bonsavägen. Det är hit jag återvänder varje kväll.

http://open.spotify.com/track/6pFoMvWxOUHB0m7cAewpXa

red head, the minor concern

Hur rödhårig är är jag egentligen, hur mycket mer smärta kan jag ta? Enligt denna artikeln skulle det kunna vara så. Jag står väl och väger på individualism. Tore Skogman (fin man) hävdar att, jag citerar ; - "Att rödhåriga är lite känsliga människor både i själen och huden är helt klart. Jag skulle inte hålla det för uteslutet att det finns någon liten avvikelse." Ur denna artikel finns även en fin lista över hur fantastiskt det faktiskt är att vara rödhårig.

Om det vore så att jag härstammar från neandertalare, och de är ju som anmärkt utdöda. Så är det väl en härstamning jag kan bära med stolthet. För hur än tiderna förändras så är det ändå så att "vi" har levt längst. ha.

a question of time

”vilken gymnasieelev som helst kan göra detta”. Har det inte alltid varit så att människan är för lätt, för förutsägbar. För simpel. Jag är inte förvånad. Komplexa, individuella och mystiska är vi inte. Alla är ju unika, hur jävla unikt är det?



så passande.

i don't look back much as a rule

Detta med att vara kossor tilltalar mig inte längre. Shins är ett förjävla bra band, och eftersom jag är som jag är så letar jag upp min musik efter hur jag mår. Någon sa, -Lyssna på något som gör dig glad.. Jag säger; enkelt. fuck it.

"but your memory is here and I'd like it to stay
warm light on a winters day."

the resumption of hunting

"Walk in silence,
Don't turn away, in silence.
Your confusion,
My illusion,
Worn like a mask of self-hate,
Confronts and then dies.
Don't walk away."

vaknade med mardrömmar. mina illusioner.

just die God says

Inte tillbaka. Men vill bara understryka min teori om människan i allmänhet, idiotin i synnerhet.
Varsågod!